Jag har sett en film på SVT play som heter Boiling Point från 2021 i regi av Philip Barantini. I huvudrollerna ser man Stephen Graham, Vinette Robinson, Ray Panthaki och Hanna Walters.

 

 

 

Det är julafton och årets svettigaste kväll för de anställda på Jones & Sons, en av Londons hetaste restauranger. Chefskocken Andy Jones driver på sitt trimmade köksteam medan stressnivåerna ökar under det att aftonen bjuder på allt från nitiska hälsoinspektörer, gnälliga influencers som vill äta gratis och forna kollegor som dyker upp i sällskap av tongivande kritiker. Dessutom visar sig dagens sändning av piggvar inte hålla måttet. Kommer alla klara sig igenom kvällen med sin mentala hälsa i behåll 

 

                                                      

 

Detta är en väldigt realistisk film gällande restaurangkök. Det är inte så mycket mat att njuta av i denna film som många andra liknande. Det är spelet mellan dom som arbetar där och deras konflikter och det var mycket stress som även påverkar den som ser filmen. Fast jag blev fast i handlingen för det var väldigt intressant och fängslande. Man satt lite som på nålar, och skådespelarna var så grymt bra det kändes inte som en film utan som verkligheten som att man fick i hemlighet titta in i ett restaurangkök. Sen var kameraföringen inte helt stilla jämt men på ett sätt som gjorde filmen ännu mer verklig

 

Klicka här för att läsa en recension som jag verkligen kan skriva under på

Jag ger filmen 4 kockmössor i betyg av 5 möjliga

 

       

 

          

Trailern till filmen

 

Vi sov lite länge i dag för vi vaknade 09.00 men det var fortfarande lite mörkt ute för vi har ingen klar himmel. Noll grader är temperaturen just nu och lite mindre snö på träden. Det känns som man bara går och väntar på nåt, om det är julen eller nåt annat. Det är nog rädslan för vad som komma ska när det gäller världsläget. Det finns en oro hela tiden för det är så mycket som gått fel. Jag har svårt för att läsa nyheterna numera så jag väntar så inte dagen blir mörklagd

 

        Nu hoppas jag ni får en dag med god mat och en för övrigt skön dag

 

                                                 

#Boiling #Philip              

 

Vi var in en sväng till Röda Korset i går. Dom hade fått in denna tavla med ett gammalt foto. Gissar på att folket på tavlan är från ca 20-30-talet. På prislappen stod det 250 kr

 

                                                     

 

En hjärtlig och kärleksfull skulptur i nåt träslag. På den prislappen stod det 90 kr 

 

         

Vilket konstverk i form av en annorlunda gitarr i träsnide. Musikern heter  Ichika Nito

 

En Dalahäst i blått med blomsterutsmyckning. Den kostade 100 kr och är en Ludvikahäst

 

Ett fyrkantigt juligt fat

 

Sällskapsspel är ju årets julklapp och det var länge sen jag spelade spel. Förr innan datorns och mobiltelefonernas intåg så spelade man spel så fort man träffades. Det känns som 100 år sedan man spelade sällskapsspel hos varandra. Det var så spännande och man ville vinna. Sen åt man gott, fikade, åt godis och lyssnade på musik.

 

Puzzel har jag aldrig haft tålamod med tyvärr. Jag vill att det jag gör skall gå snabbt och har även väldigt svårt att vänta på nåt jag vet skall hända.  

 

                                                  

 

En bok som Bill Wyman skrivit och den heter Rolling Stones Inifrån. Han var ju förut medlem i The Rolling Stones. Bill Wyman är en brittisk musiker och basist, mest känd som medlem i The Rolling Stones från 1962 till 1992. Jag fattar inte att han nu är 87 år gammal. Tiden är som ett skenande tåg

           

Bill Wyman med I Got Time

 

Här ser man lite herrkläder och det finns mycket mer 

Lite nytt som kommit in i damkläder. Dom får alltid in så mycket snyggt 

 

I dag på morgonen har vi nollgradigt men snön ligger kvar än så länge så det är så vackert ute. Nu slipper vi frysa när vi går ut på promenaden i dag. Efter nyår så måste vi bli lite mer sociala och bjuda hem folk men det har varit så mycket med flytt, sjukdomar, ögonoperationer och annat så man är rätt slut och behövde denna isolering och bara landa i allt. Dom enda vi haft hemma sen vi flyttade är min son och min mans bror. Fast vi har ju haft några musikupplevelser och annat sen vi flyttade hit.

 

Jag fotade en bänk full med snö som jag fixade till lite med bilder från nätet. Med den önskar jag er en färgstark fredag

 

#Röda #tavla #skulptur #Dalahäst #Sällskapsspel #Bill #herrkläder 

 

Här kommer lite bilder jag fotat sen det blev lite mer snö. 

 

Detta är en björktrast som satt så stilla mitt i snön bland lite bär

       

Staffan Hellstrand med Lilla fågel blå. Han är ju med i Så Mycket Bätter denna omgång. Jag tycker han är cool och skriver låtar med fina melodier

 

   

Härligt att det finns kvar lite solur i en del trädgårdar fortfarande

 

 

En gammal fin portingång i ett stenhus i centrum. 

 

 

Ett koplakat stod lutad mot dörren och såna synintryck gillas. Det blev 2 inlägg i dag för jag hade så många bilder över.

 

                                                               

 

Vi var in en sväng till Röda Korset i dag och då fotade jag lite som kommer i ett annat inlägg. Promenaden i dag blev hela 8,35 km och det är vi nöjda med. Vi promenerade både ner till centrum och hem, plus lite  utanför centrumkärnan. 

 

          

Amanda Ventura med The Way (Harmonica blues solo). Med denna önskar jag er en fortsatt harmonisk dag                          

#Björktrast #Staffan #solur #portingång #koplakat #Amanda 

                              

 
Jag har sett en Brittisk dokumentär från 2022 på SVT Play som heter My Name Is Happy (Dödlig svartsjuka). Det är en dokumentär, biografi, musik i regi av Nick Read och Ayse Toprak.

Handlingen

19-åriga Mutlu Kaya tar Turkiet med storm med sin otroliga sångröst och går till final i en populär talangshow. Men det står inte hennes svartsjuka ex ut med. Han skjuter henne i huvudet. Mutlu överlever och inleder en kamp för att återfå sin röst, för sin framtid och för alla kvinnor som drabbas av det dödliga våldet i Turkiet. En film av Nick Read och Ayse Topak från 2022. Originaltitel: My name is Happy.

 

                              

 

Recension

 

Vi här har ju också fått kämpa för jämställdhet hos oss och fortfarande har vi inte kommit hela vägen fram. När man ser dokumentären så blir man både ledsen och arg över att kvinnor i en del länder fortfarande har det så dåligt. Dokumentären var verkligen bra och visar precis som det är och det känns betryggande att kvinnor i dessa länder nu börjar kämpa för fullt för att kunna få leva ett normalt liv men tyvärr så blir många fänslade och även dödade. Mutlu blev så illa skjuten i huvudet så alla hennes kognitiva förmågor gick om intet, även hennes röst. 

 

Hon får under flera år kämpa sig tillbaka till livet men rösten är skadad och även händer, armar och ben. Hon hade en styrka som är beundransvärd och hon fick kraft både av sin syster. Den visar verkligen på begränsningarna som följer kvinnor hela deras liv och man slås av varför??. Mutlu var utbildad läkare men stötte på många problem som inte en man behövde råka ut för. Det var ett ständigt kämpande. Hon hade en familj som stöttade henne i att utbilda sig till läkare men det var inte många som hade det så. 

 

                         

 

Multu kämpade för att kunna sjunga igen men upptäckte att hon inte hade samma röst längre, så det är med den hon ger sig ut för att slåss. Det måste finnas en dialog mellan den förtryckta och förtryckaren. Jag blev väldigt berörd av dokumentären 

 

Jag ger dokumentären 4 kvinnosymboler i betyg av 5 möjliga

 

       

     

Trailern till dokumentären

 

År 1979 antogs i Sverige en första jämställdhetslag som trädde i kraft i juli 1980. Män och kvinnor fick formellt samma villkor i svenskt samhällsliv. Jämställdhetslagen syftar till att främja kvinnor och mäns lika rätt i fråga om arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter. Tyvärr så har fortfarande inte alla kvinnor samma lön som män i samma yrken, visserligen krympande gap. Själv skulle jag aldrig gå med på att ha lägre lön än en man och det har jag visat ett antal gånger på arbeten. 

 

Vi har lite varmare i dag med minus 9 grader så vi kan ta en längre promenad igen. I går blev det bara drygt 3 km och det känns inte så bra. Jag hoppas tiden går fort fram till 12 december då vi har tid för covidsprutan och det tar ju nån eller några veckor innan den verkar fullt ut. Ha en skön vinterdag kära besökare 

 

                                           

 

#Happy #Mutlu #Jämställdhet #

 

I går hade vi riktig vinter med mer snö minus 14,6 grader men vindstilla och vackert. I dag har vi minus 19 grader och det känns inte lika bra så då gäller att klä sig ännu varmare. Höst och vinter har ju varit mina favoritårstider men nu får vintern backa lite än om det är väldigt vackert ute nu och på kvällen lyser lamporna på dom snötäckta träden. 

 

 

Vacker julpyntad dörr

 

Från en bro fotar jag över Svartån lite utanför centrumkärnan.

          

Bryan Adams med Christmas Time. 

 

                        

Här ser man mig som liten flicka på skidor. Det var det och skridskor man bland annat ägnade sig åt hela vintrarna. Bilderna är så gamla och slitna så min man skall få reparera dom för sånt höll han bland annat på när han arbetade på Museieföreningen. Jag är ju född i Sundsvall så vintern kom tidigt och kunde hålla på till i april. Det var ofta 30 grader kallt men med en hög, klar torr kyla.

  

Denna staty i form av en kvinna står i en liten gammal park och nu är hon frosttäckt.

 

En fin trapp upp till ett stort avlångt stenhus

 

Jag fotade även trappen från sidan och gjorde då bilden svart, vit

 

Här en bild på oss som min mans bror tog då vi stod där i den upplysta hjärteramen i lördags. Vi har fotat oss där förut en gång. Den står på gatan ovanför Punkt Gallerian          

 

Sen fotade jag bröderna i ramen. Vi gick en härlig promenad i centrala Västerås i går också. Det var så vindstilla och lagomt kallt

 

Inne i Gallerian var det julpyntat och här kan man sätta sig ner och bli fotad, tror man får göra det för det var helt öppet 

 

                                                                           

 

På TV4 Play kan man just nu se filmen Tomten är far till alla barnen från 1999. Den har jag sett om flera gånger för den är en helt galet bra julfilm. Den är så dråpligt rolig, och jag har skrivit en recension gällande filmen men sökfunktionen på bloggen har inte fungerat på länge så jag orkar inte bläddra igenom bloggen för att hitta den 

 

   

Jag blev förvånad när vår promenad blev 8,35 km i går. Det var nog för att det var helt vindstilla så kylan var inte så påtaglig. Jag har dessutom värmande tights under mina jeans så det funkade bra. Promenaderna gör verkligen susen för mig som har en nackskada som jag jag fick på en arbetsplats. I måndags satt jag för länge vid datorn och då blev jag så dålig så jag var tvungen att ta värktabletter, kyla och min man fick göra bindvävsmassage på min nacke och rygg. Nu skall jag börja igen att inte sitta för långa stunder vid datorn

 

         

Min syster hade denna låt på sin facebook. Jag tyckte den var så bra så jag tog den till min blogg. Eric Burdon med Feeling Blue. Han var förut med i The Animals och jag har varit ett stort fan av den gruppen. Onsdag med full fräs mot en helg igen!!!. Ha det bra och sköt om er  

 

#hjärteramen #pelargång #Bröderna #Eric