Konserten med Mikael Wiehe var helt suverän och han var mycket bättre live. Sen var han en otroligt bra gitarrist och rockade loss ordentligt på gitarren emellanåt. Han har ett mellansnack som var nåt av det bästa jag hört. Han kan verkligen få fram sitt budskap på ett intressant sätt och hålla lyssnarna i sitt grepp. Att han dessutom är en trevlig prick gör ju inte saken sämre.
Här har han kommit in på scenen och fixar med mikrofonstativet medans han skämtar med publiken. Det var så mycket folk så flera fick sitta på trappor och stå längst bak.
Här ser man en lite av lokalen som var rätt stor. På höger sida så har dom ett café med massor av bord och stolar. Det är nog i denna lokalen dom har danstillställningar. På bilden är klockan så lite så det inte blivit fullt med folk än. Som förband fick vi höra två män en på el-bas och den andra på akustisk gitarr och sång. Tyvärr glömde jag att fråga vad dom hette och det står inget på hemsidan. Killen på sång sjöng hur bra som helst. Det var en massa gamla låtar som man inte hört på länge bl.a "Joe Hill" och Cornelis mfl.
Så här såg förbandet ut lite mer på nära håll.
Här har Mikael en ros efter föreställningen
Han spelade 3 extranummer för publiken var i extas och sjöng med på nästan alla låtar. När han började berätta om sin vän Björn Afzelius så hade jag svårt att hålla tårarna tillbaka. Dom var inte bara musikervänner utan umgicks privat också. Dom har åkt på semestrar till utlandet med sina respektive och barn så dom har umgåtts mycket. Även deras barn har varit goda vänner ända från barndomen.
Den gitarren han spelade på i kväll har han fått ärva av Björn Afzelius och han berättade en rolig grej som jag inte kom ihåg riktigt nu... Dom hade i alla fall tävlat om vem som hade bästa gitarren och båda var tjuriga men sen när han ärvde gitarren så måste Mikael erkänna att Björns var mycket bättre.
Här har han sjungit sin sista låt och fått ett fång blommor. Sen bar det av ner till skivbordet för att sälja och signera skivor.
Tack och lov så satt jag längst fram så jag slapp stå i den långa kön av minst 100 personer. Här säljer han skivor som bara den och får signera dom också. Han ser väldigt pojkaktig ut fortfarande.
Tyvärr så var det sån kaos och jag ville ha två autografer, den ena till min väninna ia så det blev ingen tid för honom att skriva en personlig hälsning. Här ser ni i alla fall hans autograf. Jag kom honom så pass nära att jag fick säga några väl valda ord...
Här en liten del av bordet med både skivor böcker och annat.
Han är en man som rör sig mycket så det var svårt att få en bild utan miner...
Jag köpte en dvd box med flera skivor, bl.a en dokumentär och alla texter i en bok.
Så här mycket låg det i boxen. Ute har den kostat över 400:- men nu 250:-.
Jag hann få boxen signerad också. Det gäller att lite armbåga sig fram när man är autografjägare... takterna börjar komma tillbaka från förr. Skall jag vara ute och fota på detta vis så måste jag nog skaffa en systemkamera så småningom. Det blir ju så mycket bättre foton.
Den här kommentaren (se nedan) fick jag i dag till ett inlägg som jag gjort för flera månader sen så jag hittar inte inlägget. Sätter in det här och svarar honom att jag skall tänka på saken om att vara medlem i "Autografsamlarnas förening" Jag kommer in på eran hemsida och läser stadgarna. Tack för att du tittade in och tipsade om detta. Jag la ner autografsamlandet under flera år men är nu igång så fort jag har tillfälle. Nu vet jag inte om jag har tillräckligt många autografer för dom flesta är tagna under 70-80-talet.
Mitt namn är Mattias Eklund. Bor i Ljungby.
Är du intresserad av att bli medlem i Sveriges Autografsamlares Förening? Det är en nystartad förening (6/3 2010) Syftet med föreningen är vi ska träffas ett par tre gånger om året för att utbyta erfarenheter, tips och andra ideér. Den 4 september är årets första samlarträff i Halmstad.
För att bli medlem måste man läsa igenom föreningens stadgar om det är något man kan stå för så är man välkommen som medlem.
Kolla på autografer.org för mer info.
Med vänliga hälsningar
Mattias Eklund
När jag ändå är igång och har en liten paus från mina bestyr så kan jag visa en autograf som jag nog inte haft inne förut i denna blogg. Det är sångaren Svante Thuresson. Jag var medlem i en jazzclubb när jag bodde i Gävle på 80-talet som hette "Ugglan". Eftersom jag var ihop med en musiker som spelade trummor och sjöng så träffade jag en del kändisar och var med och hjälpte till på deras jazzfestival några år och gjorde även en affisch ett år. Svante var inbjuden till cluben och det blev ett kanonframträdande. Jag och min dåvarande satt sen i baren med honom och snackade. Han var så cool, trevlig och charmerande.
Jazzcluben Ugglan finns inte längre men dom har ändå en jazzclub men nu i en lokal i anslutning till Konserthuset. Klicka här för att läsa om Ugglans historik.
Karl Gunnar Svante Thuresson, född 7 februari 1937 i Vasastan, Stockholm, svensk jazzsångare.
Klicka här för att komma in på Katrin Madsens hemsida
GÄSTINLÄGG AV MR T
Min wiper och jag har varit och sett Py Bäckman i Hagshults kyrka. Py gör kyrkokonserter runt om i landet just nu.
Min fru låg i sängen och hade bloggspader och läste en lokaltidning som heter Finnveden.nu och där såg hon att Py skulle uppträda .
Hon ringde direkt och frågade om det fanns några biljetter kvar och det fanns det.
Först gick vi in på ett café mitt emot kyrkan där man också hade en liten utställning med kläder från olika årtal och även annat. Där drack vi kaffe och såg utställningen. Sen gick vi över till kyrkan som var från 1200-talet och hade vackra freskmålningar.
Caféstugan på utsidan.
Brudklänning från 40-talet.
Dom hade pärmar med gamla telegram som vi fick kolla igenom. Dessa är från 1960-talet
Detta var ett av dom vanligaste på den tiden när nån gift sig.
Här förlustar vi oss i kaffestugan och som ni ser så slarvar vi friskt eftersom det inte fanns några smörgåsar.
Här agerar wiper papparazzi när Py Bäckman sitter ute och fikar innan uppträdandet. Det är hon i vita kläder.
Väggarna i kyrkan hade gamla målningar.
Predrikstolen.
Baksidan av kyrkan.
Tyvärr var det lite fukt och mögellukt så min fru väntade i friska luften tills Py började.
Här en lite dimmig bild av Py som ser så stor ut på bild men hon är rätt liten och nätt.
Py Bäckman har skrivit många nya texter och dom når verkligen fram och väcker känslor. Hon sjunger bättre i verkligehten än på tv och är mycket trevlig och ödmjuk.
Wiper fick autografen och köpte även en skiva som hon fick signerad. Py hade med sig en ungdomsvän som både sjöng och spelade piano. Vi fick sjunga med i Py:s nya text till Leonard Cohens "Hallelujah" och det blev mäktigt. Hon sjöng bara sina egna låtar och två av dom var Gabriellas sång från filmen "såsom i himmelen" den som Helen Sjöholm sjöng. Även Stad i ljus som hon skrev till Tommy körberg i melodifestivalen för länge sen.
Mannen på bilden är Pys ungdomsvän
Här signerar hon skivor och skriver autografer.
Här har hon signerat en skiva till min fru.
Här är hennes autograf som min fru nu sätter in i sin autografsamling.
Wiper hälsar till er alla och hoppas ni har det bra.
Bilden kommer från Evan design
Den här killen var kvällens överraskning och han heter Glenn Carlsson och är Elvistolkare. Han har inte sjungit på ett år och gjorde come back. Här har jag hämtat honom bakom scenen för att få en autograf.
Så är ser han ut i vanliga fall när han tolkar Elvis.
Glenns autograf som är lite säregen. Nu funkar det inte igen. Detta har tagit mig 50 minuter att få in så jag får fortsätta senare. Det är otroligt frustrerande och jag kommer bara in ibland på hela nätet.
Gert Lengstrand, född 30 maj1942, är en svensksångare och låtskrivare. Han var sångare i gruppen Streaplers från bildandet 1959 och fram till 1966. Han har skrivit många låtar till olika artister och grupper
Här är Gert Lengstrands autograf.
Klicka här för att komma in på The Cadillac bands turneplan
Gert Lengstrand som står till vänster på bilden som syrran tagit var kvällens behållning trots att Tommy Blom också sjunger jättebra. I första akten var det lite lamt och nästan bara lugna låtar. Sen small det till när Gert började rocka loss. Det var nästan så att taket reste sig på Folkets Hus. Gert är trots allt 68 år gammal men pigg som en ung man.
Här har Gert signerat sin skiva och kolla bilden hur han såg ut som ung...
Detta är innan konserten började och dom håller på att repa. Lokalen var rätt snygg och det var behagliga stolar. Vi satt längst bak eftersom man såg bäst och ljudet var rätt högt påskruvat. Ljudteknikern var ingen höjdare eftersom han dränkte sången med för hög musik i många låtar.
Här ser man när dom repeterar inför konserten och The Cadillack band var hur bra som helst och dom kom in i Rockabilly hall of fame för några år sedan. Tyvärr var det en besvikelse att inte trummisen B.B Cunningham som varit Elvis trummis men nu spelar med Jerry Lee Lewis dök upp. Syrran frågade ang. detta och då hade han fått en bättre spelning med mer publik...
Jag kunde inte sova så jag skriver detta mitt i natten men det har nu tagit en halvtimme att få in text och bild. Nu kommer jag inte in längre i bildarkivet. Jag har massor av bilder och annat material men det funkar ju inte så det måste vara vårt bredbandsbolag som har problem eftersom det funkar för er andra. Det går inte att få tag på bredbandsbolaget på helgen så vi får ringa i morgon. Jag blir superstressad på detta och kan inte heller komma in på era bloggar eller svara på kommentarer.
Så här ser det ut på väggarna på sidan i lokalen. Nu kunde jag skriva lite mer men det har nu tagit 45 minuter att göra detta inlägg.
Så här ser Folkets Hus ut i Skene. Det är mycket större än bilden visar.
Min svåger köpte denna fina T-shirt.