Vi blev rätt länge på kulturhusets "öppet hus". Dom har verkligen fått till ett vackert inbjudande arkitektonisk byggnad. Skriver mer om det i nästa inlägg för nu blir det Björn Ranelid för hela slanten. Här ser ni i alla fall ingången.

 

   

Det första man såg var Ranelids bil som är en "Jaguar". Den går ju inte att missa. Klicka här för att gå in på Björn Ranelids hemsida 

 

         

Känner mig som en paparazzi när jag ser den här bilden som jag var fräck nog att ta. Han har en guldfärgad rattmuff...  

 

   

Ranelid började sitt framträdande 13.00 När vi kom så var det inte fullsatt än men sen blev varenda stol upptagen. Dom har verkligen fått till den stora salen för konserter och annat. Tyvärr så var trappstegen lite höga för oss som inte är så kuranta men med hjälp av varandra så kom vi upp. Vi satt oss längst fram.

 

   

Här ser man lite av scenen och Ranelids bord för boksignering. Allt i salen kan byggas om, höjas och sänkas.  

 

       

Björn Ranelid körde med högt tempo redan innan det börjat. Här dansar han till hög musik av Michael Jackson....  och var så snabb att man fick skynda sig att ta kort. Synd att jag inte filmade för det kan jag med den här nya kameran. Jag skall gå ut och filma nån dag så jag får testa så det blir rätt.

 

    

Innan han satt igång på allvar så sprang jag ner till honom inför alla åskådare...  för att hinna få en autograf till min väninna ia och mig. Här ser ni honom skriva på våra kort. Än om han skulle signera sina böcker senare så hade det blivit svårt att få både autografer och böcker signerade. Det brukar vara köbildning.

 

    

Så här ser autografen ut och den handstilen passar honom som handen i handsken. 

 

        

Han är en man som man inte står vid ett podie och pratar utan han är överallt framför publiken och har hela golvet som spelfält. Tur att det finns headset. Folk höll inte tiden så när han började 13.00 så fortsatte det att droppa in folk och det gillade han inte. Till slut var dom tvungen att låsa dörren för Ranelid fick börja från början i ett kör.

 

       

Han hade full kontroll på publiken så han såg minsta antydning till ouppmärksamhet så det var bäst att vara på hugget och inte nicka till...  Han pratade oavbrutet i 2.5 tim och det är inte lätt för en utbränd hjärna att hänga med. Jag blev rätt snurrig ibland än om han sa massor av bra saker. Han berättade att han inte använder manus utan improviserar. Det jag inte gillar är att han är så bitter och ger sig på andra författare som han tycker är värdelösa. 

 

 

Det är ju hans författarskap man vill ta del av och annat intressant han har att förmedla. Nu blir det lite för mycket smutskastning än om han är jätterolig och underhållande. Ranelid är verkligen lite udda och han måste upplevas live för det går inte att beskriva med ord. Han är hela tiden uppe i varv och tycks outtröttlig. Han pratade  om författare han ser upp till  bl.a Tomas Tranströmer. Andra personer han ser upp till är Nelson Mandela, Stephen Hawkins mfl. Han håller på att skriva en bok om operasångaren Jussi Björling just nu. Jag önskade att jag satt mig lite längre bak för man visste aldrig när man hade Ranelid framför sig tittande rakt in i ögonen på en...  Det hände flera gånger och jag var inte ensam. Han ville engagera oss alla och dom på första raden var mer utsatta...  Jag försökte fokusera och tittade tillbaka in i hans ögon. Han hade ett stort behov av att hävda sig.

 

            

Sen gjorde jag ett misstag som inte skyndade mig fram till signeringsbordet för det blev en stor folksamling och många skulle ha flera böcker signerade. Här håller han i alla fall på att signera min bok. Han fick gå ut till bilen och hämta fler böcker för dom tog slut rätt fort.  

  

         

Jag valde boken "Lustmördarna" som hade jättestor text. Han tog 100:-/st för sina böcker och det var jättebilligt.

 

       

 

Så här mycket skriver han i sin autograf så det tar sin lilla tid.

 

        

 

Det regnade så mycket så min man fick gå och hämta bilen och då passade jag på i sann paparazzianda att fota Björn Ranelid när han stod vid sin bil och balanserade med paraply och böcker...  Nu när jag ser bilden så borde jag väl ha gått och hjälpt honom. Bakom honom på bilden står en annan person och fotar och ytterligare några så jag var inte ensam.

 

       

Här har han lyckats komma in i bilen.    

 

         

Jag skriver om själva kulturhuset och dess aktiviteter i nästa inlägg. Det tar sån tid att göra iordning bilderna och jag känner mig rätt trött efter dessa timmar men det var väldigt roligt och välorganiserat.

 

            

Denna bild skulle ha kommit med i mitt inlägg från Café Lakatos men jag är ju så vimsig och glömsk ibland. Jag fick lov att ta en bild på Miss E som jobbar hos Maria Lakatos. Hon är så cool och duktig, hon har nu arbetat ett tag hos Maria.

 

       

 

Jag köpte autografblock och penna hos Westers artistmaterial för ett tag sen men pennan gav jag Dan Reed när vi var på konsert. Upptäckte att det inte gick att ta ut bladen ur autografblocket så jag använder det nu till anteckningsblock istället. Det är egentligen block för såna som tecknar eller annat. Pennan heter Staedtler pigment liner med spets 0.4 Den fungerar toppen på papper och är permanent. Klicka här för att komma in på Westers artistmaterial.

 

  

 

Klicka här för att läsa om hur Staedtlerpennan fungerar och dess användningsområden.  

 

   

 

I måndags när jag var till Jönköping så var jag in till Westers igen för att köpa lösa dubbla kort för att ha till autografer istället. Det är ett jättefint och högklassigt papper i korten, jag har använt såna förr och vet att det funkar. Jag får hålla mig till såna dubbelkort istället eftersom det inte finns nåt block där som passar mitt ändamål längre. 

  

    Detta är dvd förvaring som jag hittade här Lite annorlunda som en byrå och den finns i olika format och utföranden. Jag har inget att skriva om så det blir lite utfyllnad...  

 

   

 

Jag känner mig lite som på bilden...    upphängd men ej nedsläppt än...  Jag får köra nåt lite avslappnande musik av Enya från filmen "Titanic" som jag hörde i dag på WWR. Låten heter "The sun in the stream".

 

               

 

klicka här för att komma in på Enyas häftiga hemsida 

 

 

                

 

      

 

Tänk att nu har Martin Ljung också gått ur tiden. Det är många som gått bort den sista tiden av det gamla gardet. Min föräldrar gillade honom och det övriga gänget i Knäppupp revyerna och nu finns bara Gunver Bergqvist kvar som var lillflickan i gänget. Jag växte ju även upp med dessa allsidiga entertainers.

 

Klicka här för att läsa om Martin Ljung 

 

                 

 

Martin Vilhelm Ljung, född 15 augusti 1917 i Notviken, Luleå, död 30 september 2010 i Stockholm, var en svensk komiker och skådespelare

  

Här är hans autograf och det är så kul att han ritade en gubbe längst ner.

  

Här skriver Martin Ljung sin autograf till mig på en restaurang i Katrineholm. Jag hittar inte autografen och datumet men det var nån gång i slutet på 90-talet på restaurangen Othello. Han hade en föreställning med stå upp comedy och var hur bra som helst och på scenen var han i toppform.

 

       

 

Tyvärr var han inte lika pigg före föreställningen och sa att han inte orkade skriva nån autograf när jag blev insläppt till hans loge. Jag gav mig inte och bad honom snällt att ändå försöka plita ner sitt namn...  vad hemsk jag var egentligen men är man autografsamlare så är man...  Han var i alla fall jättetrevlig och uppträdde bara några gånger/månad i olika städer.

 

  

 

Tyvärr så hittade jag bara den sämsta bilden på mig själv där jag ser ut som en dåre och glasögonen var ingen häftig syn precis...  Kläderna ser ju ut som nåt ur musicalen "Annie get yoru gun" Jag har fler bilder på mig och Martin men jag får sätta in dom senare när jag rensat mina lådor...  

 

        

 

      

   

Här fick Mr T fota mig med Dan Reed och han är en behaglig och snäll man som hade en ängels tålamod med alla som pockade på hans uppmärksamhet. Han gick omkring med alla sina fans och dom både kramade och pussade på honom. Min man och jag blev även fotograferade av en mingelfotograf så vi kommer i en nöjestidning som jag skall kolla upp. Dan Reed kommer tillbaka till Sverige i november och skall uppträda på "Holmgrens bil"

 

           

Här fick jag klippa bort mig själv för jag gjorde en vansinnig min och just då tog Mr T fotot...  Jag håller om Dan lite medans han skriver min och i:as autograf.

 

   

Han har en häftig handstil och skrev så fint till mig. Jag hade en jättefin penna med mig som jag köpt på Westers artistmaterial. Han hade ingen egen penna och inte dom som ville ha autograf heller så jag gav honom pennan och han klappade mig så gott på axeln...  

 

   

Det fanns både skivor och t-shirts att köpa men jag valde en cd för 150:- det fanns även en singelskiva.

 

   

Här har jag  fått skivan signerad. Jag jagade honom redan när han gick av scenen i sann autografjägaranda...  Han var helt nykter och skärpt till max och jag tror inte att han nyttjar alkohol längre efter att han haft några svåra år innan han gick i kloster. Nu är han som sagt tillbaka och med den äran.

 

 

 

I dag kommer det lite surt efter men det är det värt och vi skall bara vila och mysa.

 

Ha en fartfyllt söndag...  

                   

Jag var så tagen och uppfylld av gårdagen på "Bergets dag i Taberg" så jag har inte kunnat blogga förrens nu. Tack för era kommentarer som jag svarar på efter detta inlägg. Hep Stars konsert var verkligen magisk och gammal som ung hade samlats och verkade njuta i fulla drag. Svenne Hedlund lyckades trollbinda publiken med små medel och en röst som var stark, vacker och njutbar. Tyvärr var Lotta sjuk och hade fått förbud att sjunga så hon kunde inte komma men det blev ändå en upplevelse utöver det vanliga. Bergets dag  firade dessutom 25-årsjubileum och hade aldrig haft så mycket besökare förut. Solen kom fram precis då Hep Stars äntrade scenen och höll sig kvar hela konserten.

 

  

 

Jag får gåshud fortfarande när jag tänker på deras uppträdande. Det satt en man bredvid mig som sa att han var medelålders redan på 60-talet men älskade Hep Stars och han var så lycklig så han strålade.  Även dom yngre tycktes gilla bandet. Det skall sägas också att musikerna bakom Svenne Hedlund är suveräna och erfarna. Svenne är den ende orginalmedlemmen numera. Fast flera av dom har varit med sen 80-talet.    

 

            

Svenne Hedlund hade dessutom ett humoristiskt och bra mellansnack så allt flöt på och jag kände mig inte okoncentrerad en enda gång. Det var precis som om han hade publiken i sin hand. Han fick applåder som heter duga och folk sjöng med i låtarna. Det kändes som om vi äldre blev unga på nytt och det glimmade till extra i Svenne också.         

 

                

Här vinkar jag åt er alla....  

 

   

   

Tyvärr hann jag inte få nån bättre bild på ett lågt flygande plan som kom rakt över publiken.       

 

   

Detta är bara en liten del av publiken.

 

   

Här en moped som verkligen passade in. Den är av märket "Örnen"            

 

            

              

Efterråt blev det lite kaos för alla ville köpa hans nya skiva och få signerad.  Han har spelat in Elvislåtar i Memphis. 

 

        

Jag köpte naturligtvis själv skivan också. Det fick bli den dyraste med både cd och DVD.

 

       

 

Här har han skrivit sin autograf på min skiva. Jag kom att tänka på en sak efterråt att hela bandet borde signerat skivan.

 

          

 

Mr T lyckades bara få denna bilden på mig och Svenne. Det är bara mitt hår från baksidan som syns när Svenne signerar skivan. Folk var som galna och så även jag... . När jag talade om hur bra jag tyckte dom och han var så tittade han upp och rakt in i mina ögon och jag blev alldeles varm för han hade samma sammetsblick som förr. Han såg jätteglad ut.    

 

        

Här skriver i alla fall Svenne Hedlund autografen i mitt block till min väninna ia och mig. Jag hade velat ha en bild där jag står med honom som Mr T skulle få ta men det var stört omöjligt för han hade så många fans som pockade på uppmärksamhet

 

   

Så här ser hans autograf ut.  

 

                

   

När allt var slut och vi var på väg till parkeringen så dök denna ursnygga Cadillack upp framför oss. Det kan vara Svenne Hedlunds men det stod på en skylt Road Ledgens Jönköping

 

   

Hep Stars spelade naturligtvis låten "Cadillack" och då blev publiken i extas och sjöng med så det smällde om det...  

 

   

                      

När Hep Stars sen sjöng Cornelislåten "I natt jag drömde" så ställde sig hela publiken upp och sjöng med. Svenne blev även han rörd när han såg vår reaktion. Det blev så magiskt och underbart att man var helt uppfylld av glädje och tillfredställelse. Vi stod precis som alla förenade.

 

Här kommer nu den låten och ni kan tänka er när vi alla sjöng med.

 

Det hände så mycket i går så jag har mer att skriva om Tabergsdagen. Det kommer mera........................