Lumix kameran trasig, minnesbilder och Haburu
Min man och jag gick ut på en liten promenad i närområdet i morse och det gick rätt bra men jag skall bara ta några korta promenader så här i början. Jag blev i alla fall inte anfådd men det blev ju bara drygt 1 km och jag är ju van att gå minst 6 km upp till över en mil. Sen kom då det som inte får hända. Jag tar upp kameran från kameraväskan och skall fota en sak då glider kameran ur min hand och ramlar hårt på marken. Nu är den helt ur funktion och det går inte att få igång den. Vi som har så många utgifter nu med flytten, adressändring, flyttbil, städningshjälp och annat. Min mobil köpte jag för ca 3 år sedan så kameran i den är inte så bra så jag vill inte fota till bloggen med den. Klicka här för att se när vi var och köpte min nya kamera i juni 2022 i Häggvik utanför Stockholm. Den var mycket billigare där
Nu står jag här helt utan kamera och den var ju nästan ny för jag köpte den i juni 2022. Skall kolla upp försäkringen så jag inte missar nåt. Tyvärr så har dessa Lumix kameror blivit sämre med åren för den första jag hade var bäst. Sen började objektivet krångla och samma sak med den som jag har nu. Nu står jag här utan kamera och då blir det inte lika roligt att blogga för bilder betyder så mycket för mig.
Vi har lagt bud på några kameror på nätet som nästan inte varit använda och är i samma klass som den jag har nu men zoomen är inte lika bra men det struntar jag i för jag köper en bättre kamera när vi har flyttat och betalt bort allt. Tur att vi snart sparat klart till flyttbil och städning.
Detta hände 2 timmar senare:
Jag letade fram min förra Panasonic Lumix från 2019 som jag hade kvar i en låda. Jag gav den till min man så han fick undersöka den. Han rengjorde objektivet och lite annat. Helt plötsligt så fungerade min förra kamera som jag köpte 2019, hur glad blir man inte då.. 
fast den knarrar lite men vet inte varför . Då kan jag ha den tills jag hittat nåt bra fynd
Surrealism fotokonst
Jag fick två minnesbilder av min son på hans farmors hus i Sundsvall. Det ser så idylliskt ut där men sen byggde dom massor av höghus på vänster sida om vägen. Huset står kvar men är numera rött och lite upprustat. Min sons pappa och jag bodde i svärmors hus ca 1 år men sen köpte vi ett eget hus.
Vi bodde längst upp i en vindsvåning på två rum och kök men ett väldigt litet sovrum. Min sons farmor och farfar hade haft ett åkeri men pappan dog några år innan jag träffat min sons pappa. Efter det så hyrde svärmor ut rum i huset och mest var det såna som var ute och reste i sitt jobb. Hon spelade även piano och var kantor i en kyrka ett tag. Nu är hon borta sen lång tid tillbaka. Hade hon levt i dag så hade hon varit en bit över 100 år nu. Kom ihåg att det fanns många äppelträd på gården och dom var jättegoda
Så här ser huset ut numera.
Vi har 11 grader kallt här just nu men det kändes så skönt ute och var vindstilla. Jag är inte bra än på länge så jag är väldigt försiktig och gör inget jag inte orkar. Min mår bättre men är också trött men han sköter handlingen och hämtar även kartonger tidigt på butikerna.
Haburu med The best lullaby for cat. Så gulligt!... 
. Nu önskar jag er en härlig onsdag
