Jag satt och funderade en dag över hur leksaker till barn förändrats genom åren. Jag var egentligen ingen flicka som lekte särskilt mycket med dockor men jag hade en docka som jag döpte till Ulla. Vet inte varför jag hade ett docktäcke på huvudet och det är Ulla som ligger bredvid mig i sängen på bilden ovan. Ulla fick utstå en del för hon var en gummerad docka och jag hade fått för mig att hon skulle ha hår på huvudet. Det gick ju inte för då hade det behövts en måttbeställd peruk. Jag funderade och kom på att jag kunde använda mig av mammas garn som hon hade i en korg. Jag gillade långt hår och klippte till långa bitar av garnet. Hur får man då fast garnhåret, jo! man tar en grov nål och där trär man in garnet som inte var så tjockt och sticker sen igenom alla garlängderna i huvudet tills huvudet är fullt. Kom sen ihåg att jag gjorde flätor och alla möjliga frisyrer av garnet. Kulram i trämaterial fanns både då och nu
Jag tyckte även det var kul med klippdockor som fanns i en tidning min mamma köpte. Jag klippte ut dom och kläderna som hörde till och sen bytte jag kläder på klippdockan och gav henne en röst, min egen. Vad jag sen minns så var det mest hink och spade och allt man hittade i naturen som gick att leka med. Jag har för mig att jag hade några fina träleksaker också. Dom är tidsbeständiga och håller i generationer framåt
När jag sen fick min son så kom vi in i 1970-talet och han älskade att bygga lego från tidig ålder. Han gillade även byggsatser och hade ett enormt tålamod för att få ihop flygplan, båtar och annat. Han hade även fina träleksaker.