I dag kunde jag inte hålla mig från att gå till Magnisa Café igen...  Det är så underbart att sitta därute i trädgården, och nu har dom fått så mycket folk som kommer hela tiden,  det har gjort att dom fått utökat öppettiderna med en timma så nu är det öppet från 10.00-17.00 Det åker massor av bilar förbi och dom kollar nyfiket. Utanför och innanför staketet står flera cyklar på rad.

Som ni ser så blev det ingen bloggfri dag...    Jag är omöjlig.

    

Här inne i köket hämtar man sitt kaffe med dopp (gammalt uttryck). Det var vanligt förr att man doppade kaffebrödet i kaffet. Jag kom ihåg att min mormor drack på fat genom att hälla lite av kaffet på fatet och sen sörplad i sig...  Det gör provsmakarna än i dag,  kaffet svalnar  fortare då.  Kaffe skall egentligen sörplas för då smakar det som bäst.

  

Barbro ringde mig och då frågade jag om hon ville hänga med till Magnisa Cafè, det ville hon och sen skulle vi ta en promenad men vi blev sittande där tills 12.00 då min man kom ut från sitt jobb. Jag skulle ha maten klar till 12.00...   men vi fick gå in på ICA och köpa färdigmat istället...  Det kom så mycket folk och slog sig ner och ville prata så jag tror vi hann igenom alla ämnen...  

    

Här har min man kommit ut för att fika med oss en stund. Det var helt underbart ute för det fläktade lite så det blev inte så där äckligt varmt. Jag glömde bort mig helt och satt helt exponerad i solen så jag var helt röd framtill på bröstet. Jag har inte solat på flera år så min hud är inte van. Har fått lägga på icegelé.

  

  

Här kommer en glad trevlig kvinna ut och serverar påtår... 

  

På höger sida om huset var det fullsatt, och bakom huset satt det folk också. Inomhus var det inte heller tomt. Det gick åt så mycket kaffebröd så dom har fått hämta mer.

  

Här går min man tillbaka till sitt arbete och det kom 2 personer och satt sig vid oss så vi pratade och hade det jättekul  

    

    

Sen promenerade vi bort till ICA för att köpa färdigmat som dom tillagat där.  Inte nog med detta utan vi är bjudna på kaffe till Barbro 17.00 så jag fick inget gjort hemma i dag heller...  men vad sjutton gör väl det när man ändå kommit igång och vädret är så fint. Känns som semester och man vill bara lata sig. 

  

När jag ser en sån här Don Pedro så blir jag jättenostalgisk. Min första svärmor hade en sån och jag tyckte alltid att det såg farligt ut när fjädern spändes och den nästan såg ut att komma från en kemisal. Jag skaffade mig en själv efter ett tag och den var mäkta populär. Nu såg jag att dom börjat nytillverka såna igen. Don Pedro är en kaffebryggare som använder sig av övertryck och undertryck för att brygga kaffet. I Sveriga är Don Pedro ett varumärkesord för denna typ av bryggare.

      

  

Tror ni inte att jag gick till Magnisa Café i går igen...  Eftersom vi inte har nån trädgård längre så känns det så underbart att sitta där och njuta. Balkongen vi har till lägenheten är ingen höjdare eftersom den är långsmal så får man bara plats 2 personer och balkongdörren går utåt så den är i vägen. Sen har man bara utsikt mot en parkering och ett servicehus. Dessutom är det bara sol några timmar på morgonen. Då är det bra att man kan gå ut och njuta på andra ställen i närområdet.

  

Här ser man att det redan sitter en person och fikar och kvinnorna är ute och fixar med blommorna. Jag var där redan 10.00 när dom öppnade, efter fikstunden tog jag en promenad. Skulle ha gått ut på eftermiddagen också men då var det för varmt för mig.

  

Lite mer av brödet på Cafét. Min mamma var stormförtjust i dammsugare (punchrulle).

  

Det är frestande men hittills har jag stått emot och skall så göra tills min kroppshydda minskat...  När jag arbetade var jag inte överviktig för då rörde man sig hela dagarna och kunde inte gå och småäta. 

 

    

Denna gång valde vi att sitta i bersån bakom Magnisastugan. Här ser ni min glada man som väntar på kaffet...  

    

Jag hade gjort varsin smörgås åt oss som jag tog med mig. Min man passade på att ta kafferast när jag kom. Jag kommer att bli en stammis där...  

   

Jag frågade om jag fick fota denna fina familj som slog sig ner en bit från oss, och det gick bra. Dom bor i Uppsala men var här och hälsade på farfar/morfar som sitter till höger på bilden. Min man berättade när han kom hem från jobbet att det kom rätt många och fikade efter att jag gått därifrån.

  

Dessa tre män som satt och samtalade ville vara med på bild....  Dom såg jag häromdan också. Det är så kul att kvinnorna tagit detta initiativ så vi har ett Café under tiden dom andra är semesterstängda. Sen har vi Byarums Hembygdsgård men dit är det lite längre.

    

Jag tog ytterligare ett kort på männen så han som sitter till vänster också kommer med 

   

När jag var på väg därifrån såg jag denna tjej som vattnade blommor i den stora fina planteringen. Det såg så härligt ut. Jag fick lov att fota henne. 

  

I dag har jag bloggvila för min man skall fixa med min laptop, och jag själv skall ordna med lite saker till min mammas 90-årsdag som snart infaller. Så fort jag går ut på datan och fastnar där så tappar jag orken för allt annat. Ni vet ju själva hur det är...  man blir besatt. Jag önskar er en fin sommardag. Sköt om er och njut. 

 

   

Imany "Take Care". Hon heter egentligen Nadia Mladjao, är en soulsångerska som föddes 1979. Hon föddes i Martigues och flyttade 2008 till Paris, där hon började sjunga. Hennes första album, Shape of a broken heart släpptes 2011 och sålde platina i flera länder.  

 

Dagens "ord" som glömts bort   

Livstycke= Linne, dräcktliv, underkläder för barn

 

 

       

Jag blev så rastlös i går så jag sa till min man att vi åker in till Jönköping och äter god Indisk buffé hos Radhuni Indisk restaurang. Jag hade dessutom glömt att ta upp mat ur frysen...  Min man vet nog inte vad ordet nej betyder...  Han är med på alla mina upptåg...  och vet att jag ofta måste bestämma allt i sista minuten på grund av min hälsa.

Vi kände inte igen oss riktigt så jag trodde det var ny ägare. Blev lättad när den glade killen bakom baren sa att det är samma ägare men dom har gjort om lite därinne. Det såg så häftigt och snyggt ut med baren. Killen sa att dom inte är klara än utan det skall bli belysning under bartaket.  

     

Här ser man bartaket som sen skall bli upplyst.

 

    

      

Jag kände inte heller igen tapeten som var jättesnygg och nåt slags tegel under. Vi kom in rätt sent men det kom en strid ström av folk ändå. En del tar take away av den goda vällagade maten. Hade vi bott i Jönköping så hade vi nog gått dit titt som tätt och köpt hem lunchmat.

    

När den gamla disken försvann så fick ett bord plats vid fönstret och där satt vi oss.

  

Jag fotade min mans tallrik för han vräker alltid på så mycket när vi är ute och äter....  min favorit på buffén är Tandoori chicken

   

Här ser ni två av rätterna och den ena är Tandoori chicken. Det var flera kycklingrätter av olika sorter och flera vegetariska med bönor av många de slag. Det är så rent och fräscht på och runt buffébordet. Indisk mat är väldigt välgörande för magen och även jättegott. Allt har kommit i fel ordning i detta inlägg men jag låter det vara så...    

    

Dom hade även flyttat upp buffédisken en trappa upp och det passade jättebra

 

  

        

Klicka på bilderna så blir dom större. På mittenbilden ser man nåt slags chips som jag tyckte var supergott, dom hade en liten smak av citron om jag inte tar fel

 

 

      

Tror ni att jag kunde hålla mig borta från Magnisa Café?...  Efter min promenad i går så gick jag dit för att ta en fika med min man som då hade kafferast. Stugan är så vacker och även den välskötta tomten.

  

I dag var det inte samma kvinnor som i går, dom turas om. 

 

  

  

Jönköpings Posten var dit i måndags på invigningen så kvinnorna som var där på förmiddagen kom med på en stor fin bild. Det är Sara Sandbacka som skrivit artikeln, hon har även varit med och skrivit Kim Anderssons bok: Felbehandad ung man i sina bästa år.

  

 

   

   

I går satt vi oss i farstubrons möbler, där var det också mysigt. Härligt när livet får vara en stor njutning.  

   

Jag hade tagit med mig en halv smörgås men glömde bort min man men han hade hårt bröd och mjukost på arbetet så han blev inte utan. Det är bara smörgås till kaffet som gäller nu. En av dom trevliga kvinnorna la på denna fina duk när vi satt där...    

    

Det finns sittplatser lite överallt på tomten. Detta ser ut som en liten berså.

  

 

En berså (av franska berceau, vagga), en lövsal, är ett trädgårdsrum av buskar eller träd. Bersåer var mycket vanliga omkring 1900-talet, och kan utgöras av friväxande eller formklippta högre buskar eller träd. Syren är den klassiska växten till bersåer och det är min favoritberså för syren är nostalgi för mig. Andra vanliga växter är buxbom, idegran, lind, oxel och schersmin, eller klätterväxter. En berså kan förvandlas till en pergola om den täcks av klätterväxter. Källa Wikipedia.

 

Jag fick fota några som satt på höger sida om huset och njöt 

  

  

I dag verkar det bli samma fina väder. På agendan står utomhusaktiviteter och även inomhusfix. Jag var uppe redan 06.45 i dag och det känns skönt för då blir det en lång härlig dag. 

   

Dagens "ord" som glömts bort 

  

 

Gasta= ropa, skrika, föra oväsen

 

  

 

 

     

 

 

Hoppas ni får en fin och njutbar onsdag

 

 

 

  

Innan jag gick till Magnisa Café i dag  tog jag mig en promenad i närområdet.  Såg då dessa roligt utsatta krukor mot en vägg.

  

Fint möblerat i trädgården som andades personlighet, det kändes som man bara ville slå sig ner där och läsa en dikt...  Min sinnesstämning gick upp flera grader.

  

Denna sten med rolig text på låg ca 1dm från trottoaren, och jag blev naturligtvis nyfiken när jag såg vad som stod skrivet på stenen...  

    

Jag gjorde som det stod och vände på stenen...  Vilken kreativ och humoristisk person som lagt ut denna sten. Jag kände hur mungiporna reste på sig och jag började skratta för mig själv.

  

Inte nog med det utan på samma gräsmatta som stenen och möblerna dök denna stubbe upp som var fantasifullt dekorerad med blommor och små skulpturer som överraskade när man tittade närmare på arrangemanget.

  

På ett ställe stack dessa små ben fram i nåt gipsmaterial. Personen som som pyntat så fint framför sitt hus skulle jag vilja veta vem det är...   Hon eller han förgyllde min dag. Jag kan inte få fram på bild hur härligt allt såg ut, det måste ses i verkligheten.

    

Bakom allt stod en annan liten skulptur i form av en pojke och ett fågelbad. 

Cornelis Vreeswijk med "Marcuses skog". Klicka här för att komma in på hans hemsida. Jag valde denna låt eftersom jag aldrig hört den förut.

 

Cornelis Vreeswijk gick bort endast 50 år gammal. Han föddes i IJmuiden (Velsen), Nederländerna. Det är så overkligen att det gått hela 26 år sedan han dog. Han var både sångare, trubadur, kompositör, poet och skådespelare. Han räknas efter sin död som en av Sveriges största trubadurer tillsammans med Carl Michael Bellman och Evert Taube. Man saknar hans speciella röst och utstrålning men hans musik lever vidare.